Öka livskvalitén med färre prylar

Kanske går det att leva ett enklare, mindre stressigt liv om du minskar konsumtionen. Samtidigt är konsumtionen en viktig del av vår identitet.

I podden Våra bästa liv har panelen olika förhållningsätt till konsumtion. Martin gillar att spara, Lisa har dragit ner pga lågkonjunkturen, Urban brottas med sina onödiga inköp och Anders planerar bort alla onödiga köp, men gillar att köpa märkliga prylar.

 

En rolig och effektiv utmaning för att minska konsumtionen är att testa att leva köpfritt. Det innebär att man försöker undvika onödiga inköp och istället fokuserar på att använda det man redan har. Genom att rensa ut och sälja eller skänka bort saker som inte längre behövs kan man skapa mer utrymme och minska sitt beroende av att köpa nytt. Att köpa second hand och att hyra istället för att äga är också bra sätt att minska sin konsumtion.

Varför är det svårt att gå från ord till handling?
1. Struktur
En av de främsta anledningarna till att det är svårt att minska konsumtionen är bristen på strukturer och marknader som främjar hållbara alternativ. Till exempel kan det vara svårt att hitta möjligheter att reparera eller byta ut varor istället för att köpa nya. Detta begränsar våra möjligheter att göra mer hållbara val i vår vardag.

2. Last av tidigare val
Tidigare val kan också påverka vår förmåga att minska vår konsumtion. Till exempel kan en investering i en stor villa göra det svårt att minska energiförbrukningen och transportbehoven senare i livet. Dessutom kan ägande av stora mängder möbler och inredning skapa en börda och göra det svårt att göra av med dessa föremål.

3. Korstryck av kulturella värden och normer
Normen att konsumera mer finns fortfarande starkt rotad i samhället och förstärks av politiska budskap, reklam och influencers. Det är svårt att motstå detta tryck och hitta alternativa sätt att leva och konsumera. Det krävs mod och beslutsamhet att bryta sig loss från de normer som omger oss.

4. Kunskapsluckor
För att kunna minska vår konsumtion behöver vi kunskap och information om hur vi kan göra det. Tyvärr är denna kunskap ofta bristfällig och fragmentarisk, särskilt när det gäller klimatpåverkan från vår konsumtion. Det är svårt att bedöma hur skadligt ett kilo CO2-utsläpp egentligen är och hur våra individuella handlingar påverkar klimatet. Det krävs mer tillgänglig och lättförståelig information för att underlätta en hållbar livsstil.

5. Socialisation
Vi lär oss tidigt att konsumera och att materiella saker ger oss lycka och bekräftelse. Det är svårt att bryta sig loss från denna inlärning och att ändra våra beteenden. Konsumtion blir en del av vår identitet och vi strävar efter att vara ”normala” genom våra inköp och ägande av materiella ting.

6. Sociala relationer
Konsumtion är också förknippad med sociala ritualer och relationer. Att minska konsumtionen kan leda till konflikter inom familjen och en rädsla för att bli utanför eller mobbad. Sociala medier och internet förstärker också jämförelser och konkurrens om konsumtion, vilket gör det svårt att gå mot strömmen och konsumera mindre.

7. Normalisering
Masskonsumtion har blivit normaliserad i samhället och det är svårt att se bortom denna norm. Vi behöver titta tillbaka på tidigare tiders konsumtion för att förstå vad som betraktas som normalt och självklart i vår tid. Genom att ifrågasätta och utmana den rådande normen kan vi öppna upp för nya sätt att leva och konsumera.

8. Brist på kollektivt ansvar
Även om varje individ har en del av ansvaret för att minska konsumtionen, krävs kollektivt handlande och institutionella lösningar för att skapa verklig förändring. Om samhället och andra människor inte agerar i tillräcklig utsträckning kan det kännas meningslöst att göra uppoffringar på egen hand. Vi behöver initiativ och förebilder för att skapa en hållbar omställning.

Bild: Skorea i Trädgårns lokaler i Trädgårdsföreningen i Linköping. 1968. FOTOGRAF Gustafsson, Arne (1923 – 1999), Bild Linköping, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Liknande inlägg